{"id":1648,"date":"2017-10-01T04:00:11","date_gmt":"2017-10-01T04:00:11","guid":{"rendered":"https:\/\/himinn.fjarver.is\/mengunsjavar\/?p=1648"},"modified":"2024-10-15T16:47:21","modified_gmt":"2024-10-15T16:47:21","slug":"5-4-mengun-af-voldum-manngerdra-efna-ser-i-lagi-thravirkra-lifraenna-efna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/2017\/10\/01\/5-4-mengun-af-voldum-manngerdra-efna-ser-i-lagi-thravirkra-lifraenna-efna\/","title":{"rendered":"5.4 Mengun af v\u00f6ldum mannger\u00f0ra efna"},"content":{"rendered":"<p>Sem fyrr segir eru fj\u00f6lm\u00f6rg kem\u00edsk efni framleidd \u00ed miklu magni \u00ed heiminum \u00e1 hverju \u00e1ri. Efnin er notu\u00f0 \u00ed alls kyns framlei\u00f0sluv\u00f6rur, svo sem t\u00f6lvur, fars\u00edma, plastv\u00f6rur, m\u00e1lningarv\u00f6rur, snyrtiv\u00f6rur, \u00fativistarfatna\u00f0 og pizzukassa \u2013 j\u00e1, notkunarm\u00f6guleikarnir eru endalausir, svona n\u00e1nast. Sum \u00feessara efna eru varas\u00f6m b\u00e6\u00f0i fyrir heilsu okkar og umhverfi\u00f0. Eins geta h\u00e6ttuleg efni myndast sem \u00f3\u00e6skilegar hli\u00f0arafur\u00f0ir \u00ed i\u00f0na\u00f0i e\u00f0a vi\u00f0 brennslu jar\u00f0eldsneytis og \u00fargangs. S\u00e9rlega h\u00e6ttuleg eru svok\u00f6llu\u00f0 <span class=\"tooltips \" style=\"\" title=\"\u00deaulsetin \u00ed umhverfinu, \u00fe.e.a.s. ey\u00f0ast mj\u00f6g seint e\u00f0a aldrei.\">\u00fer\u00e1virk<\/span> <span class=\"tooltips \" style=\"\" title=\"L\u00edfr\u00e6n efni eiga \u00fea\u00f0 sameiginlegt a\u00f0 innihalda kolefni.\">l\u00edfr\u00e6n<\/span> efni. \u00deau eru eitru\u00f0 og brotna mj\u00f6g h\u00e6gt ni\u00f0ur. Til er \u00f3tr\u00falegur fj\u00f6ldi mismunandi \u00fer\u00e1virkra l\u00edfr\u00e6nna efna og h\u00e9r \u00e1 eftir ver\u00f0ur fjalla\u00f0 um nokkur \u00feeirra.<\/p>\n<h3>5.4.1 Nokkur \u00fer\u00e1virk l\u00edfr\u00e6n efni<\/h3>\n<p>D\u00e6mi um \u00fer\u00e1virk l\u00edfr\u00e6n efni eru t.d. pl\u00e1guey\u00f0ar \u00e1 bor\u00f0 vi\u00f0 DDT, i\u00f0na\u00f0arefni \u00e1 bor\u00f0 vi\u00f0 PCB, og d\u00edox\u00edn og PAH sem myndast m.a. sem \u00f3\u00e6skilegar hli\u00f0arafur\u00f0ir \u00ed framlei\u00f0slui\u00f0na\u00f0i og vi\u00f0 brennslu jar\u00f0eldsneytis og \u00fargangs. \u00deetta eru hin svok\u00f6llu\u00f0u klass\u00edsku \u00fer\u00e1virku l\u00edfr\u00e6nu efni. Ska\u00f0semi \u00feeirra hefur veri\u00f0 \u00feekkt lengi. \u00dear vi\u00f0 b\u00e6tast svo efni \u00e1 bor\u00f0 vi\u00f0 br\u00f3meru\u00f0 eldvarnarefni (PBDE) og fj\u00f6lfl\u00faoreru\u00f0 alk\u00fdl-samb\u00f6nd (PFAS). Fj\u00f6ldi efnanna er n\u00e1nast \u00f3endanlegur og h\u00e9r ver\u00f0ur einungis ger\u00f0 n\u00e1nari grein fyrir ofangreindum efnum, helstu uppsprettum \u00feeirra og eiginleikum.<\/p>\n<p><strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1985 size-full alignright\" src=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/ddt.png\" alt=\"\" width=\"260\" height=\"126\" \/><span class=\"arrow-pg\"><\/span>DDT<\/strong>: DDT (e: <u>d<\/u>ichloro<u>d<\/u>iphenyl<span style=\"text-decoration: underline;\">t<\/span>richloromethane) er skord\u00fdraeitur sem nota\u00f0 var \u00ed miklum m\u00e6li upp \u00far s\u00ed\u00f0ari heimsstyrj\u00f6ld til a\u00f0 berjast gegn malar\u00edu og taugaveiki og <span class=\"tooltips \" style=\"\" title=\"DDT var m.a. einnig nota\u00f0 til a\u00f0 berjast gegn l\u00f6munarveiki. Mosk\u00edt\u00f3flugur bera \u00fe\u00f3 ekki veiruna, heldur smitast h\u00fan oftast fr\u00e1 manni til manns en sjaldnar me\u00f0 mengu\u00f0u vatni e\u00f0a mat.\">fleiri sj\u00fakd\u00f3mum<\/span> sem berast me\u00f0 skord\u00fdrum. \u00dea\u00f0 var einnig nota\u00f0 \u00ed landb\u00fana\u00f0i og jafnvel \u00ed g\u00f6r\u00f0um og inni \u00e1 heimilum f\u00f3lks. Efni\u00f0 \u00fe\u00f3tti algj\u00f6rt t\u00f6fraefni sem dr\u00e6pi skord\u00fdr en v\u00e6ri me\u00f0 \u00f6llu ska\u00f0laust fyrir f\u00f3lk. S\u00ed\u00f0ar kom \u00ed lj\u00f3s a\u00f0 efni\u00f0 er eitra\u00f0. \u00cd n\u00e1tt\u00farunni brotnar DDT mj\u00f6g h\u00e6gt ni\u00f0ur. <span class=\"tooltips \" style=\"\" title=\"\u00deegar DDT brotnar ni\u00f0ur myndast efnin DDE (&lt;u&gt;d&lt;\/u&gt;ichloro&lt;u&gt;d&lt;\/u&gt;iphenyldichloro&lt;span style=&quot;text-decoration: underline;&quot;&gt;e&lt;\/span&gt;thylene) og DDD (&lt;span style=&quot;text-decoration: underline;&quot;&gt;d&lt;\/span&gt;ichloro&lt;span style=&quot;text-decoration: underline;&quot;&gt;d&lt;\/span&gt;iphenyl&lt;span style=&quot;text-decoration: underline;&quot;&gt;d&lt;\/span&gt;ichloroethane). \u00deau er b\u00e6\u00f0i l\u00edka eitru\u00f0.\">Ni\u00f0urbrotsefni DDT <\/span> eru DDE og DDD. DDT og ni\u00f0urbrotsefni \u00feess safnast fyrir \u00ed fitu d\u00fdra og valda \u00feynningu \u00e1 eggjaskurn hj\u00e1 fuglum. Egg ver\u00f0a \u00fev\u00ed vi\u00f0kv\u00e6mari og geta brotna\u00f0 \u00feegar fuglar liggja \u00e1 \u00feeim. DDT er <span class=\"tooltips \" style=\"\" title=\"Horm\u00f3n eru l\u00edfr\u00e6n bo\u00f0efni sem berast me\u00f0 bl\u00f3\u00f0r\u00e1sinni um l\u00edkamann. Innkirtlar seyta horm\u00f3num. Innkirtlakerfi\u00f0 vinnur me\u00f0 taugakerfinu vi\u00f0 a\u00f0 samh\u00e6fa st\u00f6rf allra annarra l\u00edff\u00e6rakerfa l\u00edkamans. \u00dea\u00f0 er \u00fev\u00ed mj\u00f6g alvarlegt ef vi\u00f0 komumst \u00ed snertingu vi\u00f0 miki\u00f0 af efnum sem hafa \u00e1hrif \u00e1 horm\u00f3nastarfsemina (horm\u00f3naraskandi efnum).\">horm\u00f3naraskandi<\/span> og hugsanlega krabbameinsvaldandi. N\u00fa er notkun DDT b\u00f6nnu\u00f0 n\u00e1nast um allan heim. Efni\u00f0 er \u00fe\u00f3 enn nota\u00f0 til a\u00f0 breg\u00f0ast vi\u00f0 malar\u00edufar\u00f6ldrum. H\u00e9r \u00e1 landi var efni\u00f0 banna\u00f0 \u00e1ri\u00f0 1996 en s\u00ed\u00f0asta skr\u00e1\u00f0a notkun \u00feess var \u00e1ri\u00f0 1975. \u00der\u00e1tt fyrir a\u00f0 efni\u00f0 hafi ekki veri\u00f0 nota\u00f0 \u00e1ratugum saman finnst \u00fea\u00f0 og ni\u00f0urbrotsefni \u00feess enn \u00ed umhverfinu.<\/p>\n<p><strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright wp-image-1994 size-full\" src=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/PCB.png\" alt=\"\" width=\"260\" height=\"68\" \/><span class=\"arrow-pg\"><\/span>PCB<\/strong>: Framlei\u00f0sla PCB (e: <span style=\"text-decoration: underline;\">p<\/span>oly<u>c<\/u>hlorinated <u>b<\/u>iphenyls) h\u00f3fst um 1930 og st\u00f3\u00f0 fram til 1980. PCB er samheiti yfir <span class=\"tooltips \" style=\"\" title=\"Fj\u00f6lkl\u00f3ru\u00f0 \u00fe\u00fd\u00f0ir a\u00f0 ein e\u00f0a fleiri kl\u00f3rfrumeindir tengjast kolefnisfrumeindum efnisins.\">fj\u00f6lkl\u00f3ru\u00f0<\/span>) b\u00edfen\u00fdl. Fj\u00f6ldi og sta\u00f0setning kl\u00f3rfrumeinda er mismunandi eftir efnum og alls eru 209 tilbrig\u00f0i (aflei\u00f0ur) m\u00f6guleg. PCB var nota\u00f0 m.a. \u00ed spennubreyta og \u00fe\u00e9tta, sem m\u00fdkingarefni \u00ed plast og sem bindiefni \u00ed m\u00e1lningu. \u00d3heimilt hefur veri\u00f0 a\u00f0 flytja inn og nota PCB \u00e1 \u00cdslandi s\u00ed\u00f0an 1988 en \u00fer\u00e1tt fyrir banni\u00f0 er hugsanlegt a\u00f0 efni\u00f0 s\u00e9 enn a\u00f0 finna \u00ed eldri spennubreytum og \u00fe\u00e9ttum og jafnvel \u00ed k\u00edtti \u00ed g\u00f6mlum byggingum. PCB brotnar h\u00e6gt ni\u00f0ur \u00ed n\u00e1tt\u00farunni og er helmingunart\u00edmi aflei\u00f0anna mislangur. Efni\u00f0 safnast fyrir \u00ed fituvef d\u00fdra og veikir \u00f3n\u00e6miskerfi\u00f0. PCB hefur einnig \u00e1hrif \u00e1 taugakerfi\u00f0, dregur \u00far frj\u00f3semi, getur ska\u00f0a\u00f0 f\u00f3stur og er tali\u00f0 \u00fdta undir\u00a0<span style=\"font-size: 1.5rem;\">v\u00f6xt krabbameins.<\/span><\/p>\n<p><strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1987 size-full alignright\" src=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/Dioxin.png\" alt=\"\" width=\"260\" height=\"85\" \/><span class=\"arrow-pg\"><\/span>D\u00edox\u00edn<\/strong>: D\u00edox\u00edn er samheiti yfir d\u00edox\u00edn, f\u00faran og d\u00edox\u00ednl\u00edk PCB-efni. Grunnbygging d\u00edox\u00edns (PCDD, e: <span style=\"text-decoration: underline;\">p<\/span>oly<span style=\"text-decoration: underline;\">c<\/span>hlorinated-<span style=\"text-decoration: underline;\">d<\/span>ibenzo<span style=\"text-decoration: underline;\">d<\/span>ioxin) og f\u00farans (PCDF, e: <u>p<\/u>oly<u>c<\/u>hlorinated-<u>d<\/u>ibenzo<u>f<\/u>uran) eru tveir benzenhringir tengdir saman me\u00f0 s\u00farefnisfrumeindum, tveimur \u00ed d\u00edox\u00edn-sameindinni og einni \u00ed f\u00faran-sameindinni. Me\u00f0 \u00fev\u00ed a\u00f0 skipta \u00e1 vetnisfrumeind og kl\u00f3rfrumeind\u00a0\u00e1 einum e\u00f0a fleiri st\u00f6\u00f0um, f\u00e1st 75 mismunandi aflei\u00f0ur af PCDD og 135 af PCDF e\u00f0a samtals 210 mismunandi aflei\u00f0ur af d\u00edox\u00edni og f\u00farani. \u00de\u00e6r aflei\u00f0ur sem hafa 4 e\u00f0a fleiri kl\u00f3rfrumeindir eru taldar eitra\u00f0ar. Ein \u00feessara aflei\u00f0a er 2,3,7,8 TCDD (e: 2,3,7,8 <span style=\"text-decoration: underline;\">t<\/span>etra<span style=\"text-decoration: underline;\">c<\/span>hloro<span style=\"text-decoration: underline;\">d<\/span>ibenzo-para-<span style=\"text-decoration: underline;\">d<\/span>ioxin) sem er eitt eitra\u00f0asta mannger\u00f0a efni sem \u00feekkist. D\u00edox\u00edn hafa aldrei veri\u00f0 framleidd viljandi. \u00deau myndast hins vegar sem aukaafur\u00f0 \u00ed \u00fdmiss konar i\u00f0na\u00f0i sem notar kl\u00f3r (t.d. vi\u00f0 framlei\u00f0slu pl\u00e1guey\u00f0a), \u00ed m\u00e1lmi\u00f0na\u00f0i, bleikingu \u00ed papp\u00edrsi\u00f0na\u00f0i, brennslu jar\u00f0eldsneytis og sorpbrennslu. Efnin ver\u00f0a einnig til \u00ed n\u00e1tt\u00farunni, til d\u00e6mis vi\u00f0 eldgos og sk\u00f3garelda, en langst\u00e6rstur hluti \u00feeirra d\u00edox\u00edna, sem er a\u00f0 finna \u00ed n\u00e1tt\u00farunni, er af mannav\u00f6ldum. Eitrunar\u00e1hrif d\u00edox\u00edns koma fram vi\u00f0 l\u00e1gan styrk. \u00deau hafa \u00e1hrif \u00e1 \u00f3n\u00e6miskerfi\u00f0,\u00a0eru horm\u00f3naraskandi, minnka frj\u00f3semi og eru krabbameinsvaldandi.<\/p>\n<p><strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1988 alignright\" src=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/PAH.png\" alt=\"\" width=\"233\" height=\"95\" \/><span class=\"arrow-pg\"><\/span>PAH<\/strong>:\u00a0PAH (e: <span style=\"text-decoration: underline;\">p<\/span>olycyclic\u00a0<span style=\"text-decoration: underline;\">a<\/span>romatic\u00a0<span style=\"text-decoration: underline;\">h<\/span>ydrocarbons) eru fj\u00f6lhringja ar\u00f3mat\u00edsk vetniskolefni sem er m.a. a\u00f0 finna \u00ed kolum, jar\u00f0ol\u00edu og bens\u00edni.\u00a0\u00deau myndast l\u00edka \u00ed \u00fdmsum i\u00f0na\u00f0i og vi\u00f0 bruna \u00e1 kolum, ol\u00edu, rusli og t\u00f3baki. PAH-efni sem myndast \u00e1 \u00feennan h\u00e1tt geta bundist litlum \u00f6gnum\u00a0\u00ed andr\u00famsloftinu e\u00f0a mynda\u00f0 sl\u00edkar agnir. M\u00f6rg PAH-efni og efnabl\u00f6ndur sem innihalda PAH eru talin krabbameinsvaldandi.<\/p>\n<p><strong><span class=\"arrow-pg\"><\/span>PBDE<\/strong>: PBDE (e: <span style=\"text-decoration: underline;\">p<\/span>oly<span style=\"text-decoration: underline;\">b<\/span>rominated <span style=\"text-decoration: underline;\">d<\/span>iphenyl <span style=\"text-decoration: underline;\">e<\/span>thers) er samheiti yfir fj\u00f6lbr\u00f3mera\u00f0ar aflei\u00f0ur af d\u00edfen\u00fdleter og eru efnin notu\u00f0 sem eldtefjandi efni \u00ed \u00fdmsum raft\u00e6kjum, plastv\u00f6rum, vefna\u00f0arv\u00f6rum og h\u00fasg\u00f6gnum. PBDE-efni bindast ekki plasti, text\u00edl e\u00f0a \u00f6\u00f0rum v\u00f6rum s<strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1989 alignright\" src=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/PBDE.png\" alt=\"\" width=\"257\" height=\"74\" \/><\/strong>em \u00feau eru notu\u00f0 \u00ed og \u00fev\u00ed er l\u00edklegra en ella a\u00f0 \u00feau seytli e\u00f0a leki \u00far v\u00f6runum. Sumar aflei\u00f0urnar eru h\u00e6ttulegar umhverfinu og heilsu manna. Br\u00f3meru\u00f0 eldvarnarefni eru s\u00e9rstaklega eitru\u00f0 fyrir vatnal\u00edfverur. M\u00f6rg \u00feessara efna brotna l\u00edti\u00f0 ni\u00f0ur \u00ed n\u00e1tt\u00farunni og safnast \u00fev\u00ed fyrir \u00ed\u00a0l\u00edfr\u00edkinu, b\u00e6\u00f0i \u00ed m\u00f6nnum og \u00f6\u00f0rum d\u00fdrum. Sum \u00feeirra geta valdi\u00f0 lifrarska\u00f0a og \u00f6nnur raska\u00f0 horm\u00f3najafnv\u00e6gi, minnka\u00f0 frj\u00f3semi, ska\u00f0a\u00f0 f\u00f3stur og valdi\u00f0 skemmdum \u00e1 taugakerfinu. \u00c1ri\u00f0 2004 var notkun pentabr\u00f3m- og oktabr\u00f3md\u00edfen\u00fdleters b\u00f6nnu\u00f0.<\/p>\n<p><strong><span class=\"arrow-pg\"><\/span>PFAS<\/strong>: PFAS eru fj\u00f6lfl\u00faoreru\u00f0 alk\u00fdl-samb\u00f6nd (e: <u>p<\/u>oly<u>f<\/u>luoro<u>a<\/u>lkyl <u>s<\/u>ubstances). Um er a\u00f0 r\u00e6\u00f0a efni sem hafa veri\u00f0 framleidd \u00ed yfir 50 \u00e1r og notu\u00f0 \u00ed fj\u00f6ldann allan af v\u00f6rum sem nota\u00f0ar eru \u00ed alls kyns tilgangi. Efnin hrinda fr\u00e1 s\u00e9r vatni, fitu og \u00f3hreinindum og eru \u00fev\u00ed talsvert notu\u00f0 \u00ed \u00fdmiss konar yfirbor\u00f0sme\u00f0h\u00f6ndlun, m.a. vi\u00f0 framlei\u00f0slu \u00e1 eldh\u00fas\u00e1h\u00f6ldum (teflon-p\u00f6nnur), <strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1990 size-full alignright\" src=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/PFAS.png\" alt=\"\" width=\"260\" height=\"74\" \/><\/strong>\u00fatvistarfatna\u00f0i (vatnsheldir jakkar (goretex) sem \u201eanda\u201c), umb\u00fa\u00f0um utan um skyndibita (pizzukassar) og h\u00fasg\u00f6gnum. N\u00fa eru \u00feekkt yfir 350 PFAS-efni. \u00deekktast \u00feeirra er PFOS (e: <u>p<\/u>er<u>f<\/u>luoro<u>o<\/u>ctane<u>s<\/u>ulfic acid), sem safnast au\u00f0veldlega fyrir \u00ed l\u00edfverum og veldur heilsuska\u00f0a (m.a. lifrarska\u00f0a, er hugsanlega krabbameinsvaldandi og getur valdi\u00f0 f\u00f3sturska\u00f0a). PFOS hefur veri\u00f0 sett \u00e1 lista yfir \u00fer\u00e1virk l\u00edfr\u00e6n efni sem \u00e1 a\u00f0 banna skv. Stokkh\u00f3lmssamningnum um \u00fer\u00e1virk l\u00edfr\u00e6n efni. Nor\u00f0menn b\u00f6nnu\u00f0u notkun PFOS \u00e1ri\u00f0 2014.<\/p>\n<h3>5.4.2 Flutningur \u00fer\u00e1virkra l\u00edfr\u00e6nna efna<\/h3>\n<p>\u00dear sem \u00fer\u00e1virk l\u00edfr\u00e6n efni eru mj\u00f6g st\u00f6\u00f0ug og illni\u00f0urbrj\u00f3tanleg geta \u00feau flust langar lei\u00f0ir me\u00f0 haf- og loftstraumum. Loftstraumar eru s\u00e9rlega mikilv\u00e6gur flutningsm\u00e1ti fyrir \u00fer\u00e1virk l\u00edfr\u00e6n efni. \u00cd fyrsta lagi geta efnin lo\u00f0a\u00f0 vi\u00f0 agnir og flust fr\u00e1 einum sta\u00f0 til annars \u00ed einni lotu. Efnin geta l\u00edka flust \u00ed m\u00f6rgum minni skrefum fr\u00e1 einum sta\u00f0 til annars og \u00fe\u00e1 s\u00e9rstaklega fr\u00e1 hl\u00fdrri sv\u00e6\u00f0um til kaldari. Efnin geta \u00fev\u00ed fundist \u00e1 nor\u00f0l\u00e6gum sl\u00f3\u00f0um langt fr\u00e1 uppruna- og notkunarsta\u00f0 s\u00ednum. \u00deessi flutningsm\u00e1ti hefur veri\u00f0 kenndur vi\u00f0 hnatteimingarl\u00edkan e\u00f0a engisprettu\u00e1hrifin, sem l\u00fdst er h\u00e9r a\u00f0 ne\u00f0an.<\/p>\n<div id=\"attachment_2198\" style=\"width: 1510px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/engisprettur.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-2198\" class=\"wp-image-2198 size-full\" src=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/engisprettur.jpg\" alt=\"\" width=\"1500\" height=\"797\" srcset=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/engisprettur.jpg 1500w, https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/engisprettur-300x159.jpg 300w, https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/engisprettur-768x408.jpg 768w, https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/engisprettur-1024x544.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 1500px) 100vw, 1500px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-2198\" class=\"wp-caption-text\">Mynd 5.8. Flutningur \u00fer\u00e1virkra l\u00edfr\u00e6nna efna \u00e1 p\u00f3lsv\u00e6\u00f0in.<\/p><\/div>\n<p>Hluti \u00feeirra \u00fer\u00e1virku l\u00edfr\u00e6nna efna sem losna \u00fat \u00ed umhverfi\u00f0, gufa upp \u00feegar hl\u00fdtt er \u00ed ve\u00f0ri. \u00deau berast svo me\u00f0 vindum \u00fear til umhverfishitastig er or\u00f0i\u00f0 l\u00e6gra. \u00de\u00e1 \u00fe\u00e9ttast \u00feau og falla \u00fat \u00far andr\u00famslofti me\u00f0 \u00farkomu e\u00f0a \u00feurri \u00e1komu. \u00deetta getur gerst vegna ve\u00f0urbreytinga, \u00e1rst\u00ed\u00f0askipta e\u00f0a vegna \u00feess a\u00f0 vindar hafa bori\u00f0 efnin \u00e1 kaldari sl\u00f3\u00f0ir. \u00deegar hl\u00fdnar a\u00f0 n\u00fdju gufa efnin upp aftur og berast \u00e1fram me\u00f0 vindum til kaldari sta\u00f0a. \u00c1 endanum berast efnin \u00e1 p\u00f3lsv\u00e6\u00f0in en \u00fear er hitastigi\u00f0 \u00fea\u00f0 l\u00e1gt a\u00f0 frekari uppgufun er \u00f3l\u00edkleg. \u00deessir flutningar lei\u00f0a \u00fev\u00ed til upps\u00f6fnunar efnanna \u00e1 p\u00f3lsv\u00e6\u00f0um, s\u00e9r \u00ed lagi \u00e1 nor\u00f0ursl\u00f3\u00f0um, \u00fev\u00ed a\u00f0 framlei\u00f0sla, myndun og notkun efnanna er mun meiri \u00e1 nor\u00f0urhveli jar\u00f0ar en \u00e1 su\u00f0urhveli. Sum \u00fer\u00e1virk l\u00edfr\u00e6n efni geta jafnvel fundist \u00ed meiri m\u00e6li \u00e1 nor\u00f0l\u00e6gum sl\u00f3\u00f0um en \u00fear sem \u00feau voru upphaflega framleidd e\u00f0a notu\u00f0.<\/p>\n<h3>5.4.3 \u00c1hrif \u00fer\u00e1virkra l\u00edfr\u00e6nna efna \u00e1 l\u00edfr\u00edki\u00f0<\/h3>\n<p>\u00der\u00e1virk l\u00edfr\u00e6n efni flytjast sem fyrr segir langar lei\u00f0ir og safnast fyrir \u00e1 nor\u00f0l\u00e6gum sl\u00f3\u00f0um. \u00deau l\u00edfmagnast \u00ed f\u00e6\u00f0uke\u00f0junni og eru \u00fev\u00ed eru \u00feau d\u00fdr sem efst eru \u00ed f\u00e6\u00f0uke\u00f0junni alla jafna mengu\u00f0ust. Efnin safnast fyrir \u00ed fituvef d\u00fdranna og valda eitur\u00e1hrifum. \u00deau veikja \u00f3n\u00e6miskerfi\u00f0, raska horm\u00f3najafnv\u00e6gi, hafa \u00e1hrif \u00e1 \u00e6xlunarkerfi, geta skemmt erf\u00f0aefni og valdi\u00f0 krabbameini.<\/p>\n<p>\u00der\u00e1virk l\u00edfr\u00e6n efni hafa margv\u00edsleg \u00e1hrif \u00e1 sj\u00e1varspend\u00fdr. Vi\u00f0 mannf\u00f3lki\u00f0 t\u00f6kum \u00fer\u00e1virk l\u00edfr\u00e6n efni a\u00f0allega upp \u00ed gegnum f\u00e6\u00f0u og drykkjarvatn, en einnig me\u00f0 inn\u00f6ndun (a\u00f0allega me\u00f0 \u00fev\u00ed a\u00f0 anda inn ryk\u00f6gnum sem eiturefnin hafa \u00e1sogast \u00e1) og \u00ed gegnum h\u00fa\u00f0ina (me\u00f0 beinni snertingu vi\u00f0 efnin). H\u00e6sti styrkur \u00fer\u00e1virkra l\u00edfr\u00e6nna efna finnst yfirleitt \u00ed sj\u00e1varspend\u00fdrum, \u00edsbj\u00f6rnum og m\u00f6nnum, enda eru \u00feessi d\u00fdr \u00e1 toppi f\u00e6\u00f0uke\u00f0junnar. \u00deeir \u00edsbirnir sem hafa komi\u00f0 til \u00cdslands \u00e1 s\u00ed\u00f0ustu \u00e1rum hafa allir veri\u00f0 efnagreindir og reynst innihalda talsvert magn \u00fer\u00e1virkra l\u00edfr\u00e6nna efna.<\/p>\n<div id=\"attachment_1746\" style=\"width: 1010px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/isbirna3.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1746\" class=\"wp-image-1746 size-full\" src=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/isbirna3.jpg\" alt=\"\" width=\"1000\" height=\"805\" srcset=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/isbirna3.jpg 1000w, https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/isbirna3-300x242.jpg 300w, https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/isbirna3-768x618.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-1746\" class=\"wp-caption-text\">Mynd 5.9. \u00cdsbirnir eru \u00fatsettir fyrir \u00fer\u00e1virkum l\u00edfr\u00e6num efnum. \u00deeir lifa \u00e1 nor\u00f0l\u00e6gum sl\u00f3\u00f0um, eru efst \u00ed f\u00e6\u00f0uke\u00f0junni og lifa \u00e1 sj\u00e1varfangi og sj\u00e1varspend\u00fdrum.<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sem fyrr segir eru fj\u00f6lm\u00f6rg kem\u00edsk efni framleidd \u00ed miklu magni \u00ed heiminum \u00e1 hverju \u00e1ri. Efnin er notu\u00f0 \u00ed alls kyns framlei\u00f0sluv\u00f6rur, svo sem t\u00f6lvur, fars\u00edma, plastv\u00f6rur, m\u00e1lningarv\u00f6rur, snyrtiv\u00f6rur, \u00fativistarfatna\u00f0 og pizzukassa \u2013 j\u00e1, notkunarm\u00f6guleikarnir eru endalausir, svona n\u00e1nast. <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/2017\/10\/01\/5-4-mengun-af-voldum-manngerdra-efna-ser-i-lagi-thravirkra-lifraenna-efna\/\">Lesa meira&#8230;<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1749,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-1648","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-5-efnamengun"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1648","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1648"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1648\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3971,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1648\/revisions\/3971"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1749"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1648"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1648"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1648"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}