{"id":477,"date":"2017-09-20T20:47:36","date_gmt":"2017-09-20T20:47:36","guid":{"rendered":"http:\/\/80.85.86.254\/sjor\/?p=477"},"modified":"2024-10-15T15:06:58","modified_gmt":"2024-10-15T15:06:58","slug":"3-4-losun-grodurhusalofttegunda","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/2017\/09\/20\/3-4-losun-grodurhusalofttegunda\/","title":{"rendered":"3.4 Losun gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegunda"},"content":{"rendered":"<p>Magn gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegunda \u00ed andr\u00famsloftinu hefur aukist gr\u00ed\u00f0arlega fr\u00e1 i\u00f0nbyltingu. Aukningin hefur veri\u00f0 s\u00e9rlega hr\u00f6\u00f0 fr\u00e1 1950. Fyrir i\u00f0nbyltingu var styrkur kold\u00edox\u00ed\u00f0s um 280 ppm en er n\u00fa kominn yfir 420 ppm. En kold\u00edox\u00ed\u00f0 er ekki eina gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegundin sem hefur aukist \u00ed andr\u00famsloftinu. Styrkur metans og gla\u00f0lofts hefur l\u00edka aukist miki\u00f0 og \u00e1 mj\u00f6g svipa\u00f0an h\u00e1tt. \u00de\u00e1 hefur styrkur annarra gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegunda aukist, n\u00e1nar tilteki\u00f0 lofttegunda sem innihalda fl\u00faor (F-g\u00f6s), en \u00fe\u00e6r lofttegundir voru ekki til fyrr en fari\u00f0 var a\u00f0 b\u00faa \u00fe\u00e6r til \u00ed verksmi\u00f0jum viljandi e\u00f0a \u00f3vart (hli\u00f0arafur\u00f0ir). Allar \u00feessar lofttegundir eiga \u00fe\u00e1tt \u00ed a\u00f0 auka gr\u00f3\u00f0urh\u00fasa\u00e1hrif og valda loftslagsbreytingum. \u00dea\u00f0 er hins vegar kold\u00edox\u00ed\u00f0 sem hefur langmest \u00e1hrif (samtals um 76% af heildar\u00e1hrifunum) eins og s\u00e9st \u00e1 mynd 3.5.<br \/>\n<div id=everviz-layout-lJE5z7zNP class=everviz-layout-lJE5z7zNP><\/div><br \/>\nBrennsla jar\u00f0eldsneytis er eins og \u00e1\u00f0ur sag\u00f0i st\u00e6rsta uppspretta losunar kold\u00edox\u00ed\u00f0s. Jar\u00f0eldsneyti er brennt m.a. til a\u00f0 framlei\u00f0a rafmagn og hita sem og til a\u00f0 kn\u00fdja skip, flugv\u00e9lar og b\u00edla. Einnig losnar kold\u00edox\u00ed\u00f0 \u00ed i\u00f0na\u00f0i, t.d. vi\u00f0 framlei\u00f0slu \u00e1ls og k\u00edsils. \u00de\u00e1 losnar kold\u00edox\u00ed\u00f0 \u00feegar sk\u00f3gum er eytt og \u00feegar land er rutt til a\u00f0 vinna landb\u00fana\u00f0arland.<\/p>\n<p>Metan losnar a\u00f0allega \u00fat \u00ed andr\u00famslofti\u00f0 vegna vinnslu jar\u00f0eldsneytis, d\u00fdrahalds og vegna ur\u00f0unar \u00fargangs. Vi\u00f0 framlei\u00f0slu og flutning \u00e1 kolum, ol\u00edu og jar\u00f0gasi losnar metan \u00fat \u00ed andr\u00famslofti\u00f0. Metan myndast \u00ed meltingarvegi d\u00fdra, s\u00e9rstaklega j\u00f3rturd\u00fdra. Metan myndast einnig \u00e1 ur\u00f0unarst\u00f6\u00f0um \u00feegar \u00fargangurinn brotnar ni\u00f0ur \u00ed s\u00farefnis\u00feurr\u00f0. M\u00f6gulegt er a\u00f0 safna og n\u00fdta hluta \u00feess metans sem myndast \u00e1 ur\u00f0unarst\u00f6\u00f0um.<\/p>\n<p>Gla\u00f0loft myndast m.a. vegna \u00e1bur\u00f0arnotkunar \u00ed landb\u00fana\u00f0i en getur einnig myndast vi\u00f0 framlei\u00f0slu \u00e1bur\u00f0ar \u00ed efnaverksmi\u00f0jum. \u00de\u00e1 myndast einnig gla\u00f0loft \u00feegar eldsneyti er brennt.<\/p>\n<p>Sum F-g\u00f6s myndast sem hli\u00f0arafur\u00f0 \u00feegar veri\u00f0 er a\u00f0 framlei\u00f0a a\u00f0rar afur\u00f0ir \u00ed verksmi\u00f0jum (t.d. PFC \u00ed \u00e1lverum). \u00d6nnur F-g\u00f6s eru b\u00fain til \u00ed \u00e1kve\u00f0num tilgangi, t.d. til a\u00f0 nota \u00ed k\u00e6lii\u00f0na\u00f0i. F-g\u00f6sin geta losna\u00f0 \u00fat \u00ed andr\u00famslofti\u00f0 b\u00e6\u00f0i vi\u00f0 framlei\u00f0slu og notkun.<\/p>\n<p>Losun gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegunda af mannav\u00f6ldum hefur sem fyrr segir aukist miki\u00f0 fr\u00e1 upphafi i\u00f0nbyltingar, l\u00edkt og sj\u00e1 m\u00e1 \u00e1 mynd 3.6.<\/p>\n<div id=\"everviz-NeH2ZAItV\" class=\"everviz-NeH2ZAItV\"><script src=\"https:\/\/app.everviz.com\/inject\/NeH2ZAItV\/\" defer=\"defer\"><\/script><\/div>\n<p>Mynd 3.6. Losun kold\u00edox\u00ed\u00f0s \u00e1 heimsv\u00edsu fr\u00e1 1850. Losun dr\u00f3st saman \u00e1ri\u00f0 2020 fr\u00e1 \u00e1rinu \u00e1\u00f0ur vegna alheimsfaraldurs af v\u00f6ldum COVID19.<\/p>\n<p>Lei\u00f0togar r\u00edkja heims \u00e1kv\u00e1\u00f0u \u00e1 fundi \u00ed Par\u00eds \u00ed desember \u00e1ri\u00f0 2015 a\u00f0 gr\u00edpa til markvissra a\u00f0ger\u00f0a til a\u00f0 halda hitastigsaukningu til \u00e1rsins 2100 vel innan vi\u00f0 2\u00b0C og helst innan vi\u00f0 1,5\u00b0C mi\u00f0a\u00f0 vi\u00f0 upphaf i\u00f0nbyltingar. \u00d6ll r\u00edki heims skrifu\u00f0u undir samninginn nema N\u00edkarag\u00faa og S\u00fdrland, en \u00feessi tv\u00f6 r\u00edki \u00e1kv\u00e1\u00f0u \u00e1ri\u00f0 2017 engu a\u00f0 s\u00ed\u00f0ur a\u00f0 <span class=\"tooltips \" style=\"\" title=\"&lt;span class=&quot;cf0&quot;&gt;\u00d6ll r\u00edki heims nema \u00cdran, L\u00edb\u00eda og Jemen hafa fullgilt samninginn&lt;\/span&gt;.\">fullgilda<\/span>\u00a0samninginn. A\u00f0 mati Millir\u00edkjanefndar Sameinu\u00f0u \u00fej\u00f3\u00f0anna um loftslagsbreytingar (<span class=\"tooltips  bubblewidth_500 custom_m_bubble\" style=\"\" title=\"IPCC (e: Intergovernmental Panel on Climate Change) er al\u00fej\u00f3\u00f0leg stofnun \u00e1 svi\u00f0i loftslagsm\u00e1la. H\u00fan var sett \u00e1 f\u00f3t \u00e1ri\u00f0 1988. IPCC veitir uppl\u00fdsingar \u00e1 heimsv\u00edsu um st\u00f6\u00f0u v\u00edsindalegrar \u00feekkingar \u00e1 loftslagsbreytingum og m\u00f6gulegum \u00e1hrifum \u00e1 umhverfi, efnahag og samf\u00e9lag. Stofnunin gefur einnig \u00fat reiknireglur til a\u00f0 meta losun gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegunda.\">IPCC<\/span>), m\u00e1 styrkur kold\u00edox\u00ed\u00f0s \u00ed andr\u00famslofti ekki ver\u00f0a meiri en 450 ppm ef takast \u00e1 a\u00f0 halda hitastigsh\u00e6kkuninni innan vi\u00f0 2\u00b0C. Til a\u00f0 svo megi vera \u00fearf a\u00f0 draga hratt \u00far losun gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegunda. \u00dev\u00ed lengri t\u00edma sem \u00fea\u00f0 tekur a\u00f0 byrja a\u00f0 draga \u00far losun, \u00fev\u00ed hra\u00f0ar \u00fearf a\u00f0 draga \u00far henni.<\/p>\n<p>\u00dear sem st\u00e6rstur hluti losunar ver\u00f0ur vegna orkunotkunar (sbr. mynd 3.5), einkum vegna brennslu jar\u00f0eldsneytis til orkuframlei\u00f0slu (rafmagns og hita) og \u00ed samg\u00f6ngum, er mikilv\u00e6gt a\u00f0 orkuskipti eigi s\u00e9r sta\u00f0 \u00ed heiminum, en einnig \u00fearf a\u00f0 finna lei\u00f0ir til a\u00f0 draga \u00far annarri losun. Verkefni\u00f0 er fl\u00f3ki\u00f0. \u00c1\u00e6tla\u00f0 er a\u00f0 vi\u00f0 brennslu \u00e1 \u00f6llu \u00fev\u00ed jar\u00f0eldsneyti sem n\u00fa \u00feegar er tali\u00f0 vera til \u00ed <strong>\u00feekktum<\/strong> kolan\u00e1mum og ol\u00edulindum myndu n\u00e6rri 3000 milljar\u00f0ar tonna af kold\u00edox\u00ed\u00f0i losna \u00fat \u00ed andr\u00famslofti\u00f0. Yr\u00f0i \u00fea\u00f0 gert myndi hitastig h\u00e6kka langt umfram 2\u00b0C. Til a\u00f0 uppfylla markmi\u00f0i\u00f0 um a\u00f0 halda hl\u00fdnun undir 1,5\u00b0C m\u00e1 a\u00f0eins losa um <span class=\"tooltips \" style=\"\" title=\"Mi\u00f0a\u00f0 vi\u00f0 50% l\u00edkur \u00e1 a\u00f0 n\u00e1 markmi\u00f0inu.\">250<\/span>\u00a0milljar\u00f0a tonna af kold\u00edox\u00ed\u00f0i fr\u00e1 \u00e1rsbyrjun 2023. \u00dea\u00f0 samsvarar t\u00e6plega 10% af \u00fev\u00ed magni jar\u00f0eldsneytis sem er a\u00f0 finna \u00ed \u00feekktum lindum. \u00deetta kemur jar\u00f0eldsneytisi\u00f0na\u00f0inum illa og hefur hann \u00fev\u00ed sta\u00f0i\u00f0 \u00ed vegi fyrir a\u00f0ger\u00f0um til a\u00f0 draga \u00far losun. Og \u00ed lj\u00f3si \u00feess gr\u00ed\u00f0arlega au\u00f0s sem \u00feessi fyrirt\u00e6ki hafa yfir a\u00f0 r\u00e1\u00f0a hefur \u00feeim gengi\u00f0 vel a\u00f0 hafa \u00e1hrif \u00e1 stj\u00f3rnm\u00e1lamenn og tefja fyrir \u00fev\u00ed a\u00f0 \u00fej\u00f3\u00f0ir heims komist a\u00f0 samkomulagi um a\u00f0 gr\u00edpa til raunh\u00e6fra a\u00f0ger\u00f0a til a\u00f0 draga \u00far losun. Eftir vi\u00f0r\u00e6\u00f0ur \u00fej\u00f3\u00f0a \u00ed r\u00fam 20 \u00e1r t\u00f3kst loksins a\u00f0 n\u00e1 samkomulagi n\u00e6stum allra \u00fej\u00f3\u00f0a \u00ed Par\u00eds 2015 (Par\u00edsarsamningurinn). Babb kom \u00fe\u00f3 \u00ed b\u00e1tinn \u00ed j\u00fan\u00ed 2017 \u00feegar Donald Trump, \u00fe\u00e1verandi forseti Bandar\u00edkjanna, tilkynnti a\u00f0 hann hyg\u00f0ist draga Bandar\u00edkin \u00fat \u00far samkomulaginu. \u00dars\u00f6gn Bandar\u00edkjanna \u00far Par\u00edsarsamningnum t\u00f3k gildi 4. n\u00f3vember 2020. Lj\u00f3st er a\u00f0 \u00feessi \u00e1kv\u00f6r\u00f0un seinka\u00f0i a\u00f0ger\u00f0um til a\u00f0 draga \u00far losun \u00ed Bandar\u00edkjunum, en \u00feess m\u00e1 geta a\u00f0 fr\u00e1 \u00e1rinu 1860 hafa Bandar\u00edkjamenn losa\u00f0 meira af gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegundum samanlagt en nokkur \u00f6nnur \u00fej\u00f3\u00f0 (mynd 3.7) og \u00fear sem l\u00edft\u00edmi kold\u00edox\u00ed\u00f0s \u00ed andr\u00famsloftinu er mj\u00f6g langur bera \u00feau \u00fev\u00ed mesta \u00e1byrg\u00f0 \u00e1 \u00fev\u00ed vi\u00f0b\u00f3tarmagni af kold\u00edox\u00ed\u00f0i sem er a\u00f0 finna \u00ed andr\u00famsloftinu \u00ed dag. \u00deann 3. n\u00f3vember 2020 voru forsetakosningar \u00ed Bandar\u00edkjunum og \u00fear sigra\u00f0i Joe Biden. Hann l\u00fdsti \u00fev\u00ed strax yfir a\u00f0 undir hans stj\u00f3rn myndu Bandar\u00edkin taka \u00fe\u00e1tt \u00ed Par\u00edsarsamningnum \u00e1 n\u00fdjan leik. Biden var settur \u00ed emb\u00e6tti \u00feann 20. jan\u00faar 2021 og undirrita\u00f0i samd\u00e6gurs forsetatilskipun um endurn\u00fdja\u00f0a \u00fe\u00e1ttt\u00f6ku Bandar\u00edkjanna \u00ed Par\u00edsarsamningnum.<\/p>\n<p><iframe style=\"width: 100%; height: 600px; border: 0px none;\" src=\"https:\/\/ourworldindata.org\/grapher\/cumulative-co-emissions?time=latest\"><\/iframe>Mynd 3.7. Upps\u00f6fnu\u00f0 losun kold\u00edox\u00ed\u00f0s fr\u00e1 1750. Athugi\u00f0 a\u00f0 \u00fea\u00f0 er h\u00e6gt a\u00f0 sko\u00f0a s\u00f6mu g\u00f6gn \u00e1 landakorti (\u00fe\u00e1 er smellt \u00e1 myndina af landakorti ofarlega vinstra megin \u00e1 myndinni), auk \u00feess sem h\u00e6gt er a\u00f0 setja af sta\u00f0 spilara (\u00fe\u00e1 er smellt \u00e1 kassann me\u00f0 \u00f6r ne\u00f0arlega vinstra megin \u00e1 myndinni).<\/p>\n<p>\u00dea\u00f0 hversu miki\u00f0 hl\u00fdnar \u00e1 j\u00f6r\u00f0inni af mannav\u00f6ldum og hversu alvarlegar aflei\u00f0ingar loftlagsbreytinganna ver\u00f0a mun r\u00e1\u00f0ast a\u00f0 miklu leyti af \u00fer\u00f3un \u00ed losun gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegunda. IPCC hefur lagt mat \u00e1 \u00fdmsar aflei\u00f0ingar loftslagsbreytinga \u00fat fr\u00e1 \u00fev\u00ed hvernig losun gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegunda muni \u00fer\u00f3ast \u00e1 n\u00e6stu \u00e1rum og \u00e1ratugum. Til \u00feess a\u00f0 n\u00e1 markmi\u00f0inu um a\u00f0 hitastigsh\u00e6kkunin ver\u00f0i ekki meiri en 1,5\u00b0C \u00feyrfti losun a\u00f0 fylgja ferli sem er kalla\u00f0 <span class=\"tooltips \" style=\"\" title=\"SSP: Shared Socio\u00adeconomic Pathway\">SSP<\/span>1-1.9, en samkv\u00e6mt \u00feeirri svi\u00f0smynd myndi draga hratt \u00far losun \u00e1 n\u00e6stu \u00e1rum og kolefnishlutleysi n\u00e1st um mi\u00f0ja \u00f6ldina. Ef losunin fylgir \u00fer\u00f3uninni sem l\u00fdst er me\u00f0 ferli SSP5-8.5, sem l\u00fdsir \u00ed raun \u00e1framhaldandi losun \u00ed takt vi\u00f0 losun s\u00ed\u00f0ustu \u00e1ra (\u00f3heft losun), myndi hitastig hins vegar a\u00f0 l\u00edkindum h\u00e6kka um u.\u00fe.b. 4,4\u00b0C.<\/p>\n<div id=\"attachment_3795\" style=\"width: 1047px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/mynd3.8u23.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-3795\" class=\"wp-image-3795 size-full\" src=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/mynd3.8u23.png\" alt=\"\" width=\"1037\" height=\"446\" srcset=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/mynd3.8u23.png 1037w, https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/mynd3.8u23-300x129.png 300w, https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/mynd3.8u23-1024x440.png 1024w, https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/wp-content\/uploads\/mynd3.8u23-768x330.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1037px) 100vw, 1037px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-3795\" class=\"wp-caption-text\">Mynd 3.8. S\u00f6guleg losun og v\u00e6ntanleg hl\u00fdnun mi\u00f0a\u00f0 vi\u00f0 mismunandi \u00fer\u00f3un losunar.<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Magn gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegunda \u00ed andr\u00famsloftinu hefur aukist gr\u00ed\u00f0arlega fr\u00e1 i\u00f0nbyltingu. Aukningin hefur veri\u00f0 s\u00e9rlega hr\u00f6\u00f0 fr\u00e1 1950. Fyrir i\u00f0nbyltingu var styrkur kold\u00edox\u00ed\u00f0s um 280 ppm en er n\u00fa kominn yfir 420 ppm. En kold\u00edox\u00ed\u00f0 er ekki eina gr\u00f3\u00f0urh\u00fasalofttegundin sem hefur aukist <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/2017\/09\/20\/3-4-losun-grodurhusalofttegunda\/\">Lesa meira&#8230;<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1014,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":["post-477","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-03-loftslagsbreytingarogsurnunsjavar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/477","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=477"}],"version-history":[{"count":137,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/477\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3957,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/477\/revisions\/3957"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1014"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=477"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=477"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/himinnoghaf.is\/mengunsjavar\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=477"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}